Kemitema om förändringar

I tisdags hade vi vår första lektion om förändringar. Joel och Leo berättar i våran kemiradio.

[jwplayer mediaid=”3505″]

”Förändringar” är ett arbetsmaterial från NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla.

Utöver de för alla NTA-teman gemensamma målen är målen för Förändringar:

  • att barnen ska observera och beskriva förändringar utifrån sina egna erfarenheter i vardagslivet
  • att barnen efter det att de jobbat igenom temat ska känna till och med egna ord kunna beskriva fast ämne, vätska, gas , t ex genom att beskriva några av deras egenskaper, och hur de kan förändras
  • att barnen (fortsätter) utveckla sina enkla metoder att undersöka genom att arbeta systematiskt, förutsäga, observera, beskriva och dokumentera.

Förändringar består av 15 uppdrag. När barnen arbetar igenom dessa kommer de att

  • observera och beskriva egenskaper hos fasta ämnen, vätskor och gaser
  • observera och beskriva förändringar som sker när man blandar olika ämnen
  • observera och beskriva vatten när det fryser, smälter, avdunstar och kondenserar
  • jämföra blandningar
  • separera ämnen som ingår i blandning med hjälp av sil, filter, avdunstning och kromotografi
  • undersöka och lista ut vad en hemlig blandning innehåller
  • delge varandra sina idéer, upptäckter och erfarenheter, t ex genom att måla, skriva och berätta
  • förutsäga, observera och klassificera iakttagelser och vad som sker samt anteckna i sina vetenskapsjournaler.

 

Till föräldrar om året i trean

Hej alla 3b:s föräldrar!

Skolan har nu kommit igång ordentligt och det blev en rivstart med en härlig klassresa till Barnens ö. Det är mycket rutiner att komma in i inledningsvis både för mig och barnen men nu när allt börjar falla på plats tänker jag att det är dags att skriva lite om mina tankar inför detta läsår.

Jag, klassen och framtiden

Som ni säkert redan vet så kommer jag inom de närmaste veckorna att bli en stolt pappa. Det innebär att jag rätt som det är blir föräldraledig i tio dagar. Troligen kommer min bror Daniel som barnen känner väl att vikariera. Han kommer även att vikariera några andra dagar då jag är tjänstledig. När klassen slutar trean går jag på föräldraledighet. Så fort det är klart kommer ni att få reda på vem som tar klassen i fyran. När det är klart kan jag inte svara på men var inte oroliga. Min personliga åsikt är att det har varit otroligt duktiga lärare som tagit fyrorna de senaste åren.

Klassen har i år också fått en tydligare parallellklass. Det är Sörgårdens trea som nu flyttats över till F-huset (där vår klass har slöjd) och de tillhör nu Tegelbo. Anledningen är att elevantalet i de yngre åldrarna har ökat och i Sörgården huserar nu två förskoleklasser, två ettor och en två. “Flygelbarnen” som vi kallar vår nya grannklass kommer att göra en hel del tillsammans med “Tegelbobarnen” då deras lärare Martin Fernström och jag planerar det mesta av skolarbetet ihop.

Nationella prov

Många av er har nog en del funderingar kring de nationella prov som barnen kommer att delta i under våren. Proven är i ämnena svenska (svenska som andraspråk om man har det) och matematik och de kommer i huvudsak att äga rum mellan sportlovet och påsklovet. Under denna period kommer förmodligen inga ledigheter beviljas då detta ställer till problem för provplaneringen. Självklart kan det hända att elever missar prov ändå och då får de göra proven vid ett annat tillfälle. Om barnen tar upp detta med proven så är det viktigt att vi hjälps åt att betona att de mer är ett mått på om skolan har gjort sitt jobb. Så länge eleven gör sitt bästa är det lugnt.
Skolverket kommer ut med ett föräldrabrev om de nationella proven i januari.

Kunskapskoll

Proven finns ju för att i möjligaste mån säkerställa att vi inte missar någon elev eller något kunskapsområde, samt att vi håller en nationell standard på undervisningen. För att inte resultatet ska komma som en chock så kommer kontrollerna i matematik och svenska även ligga successivt under året. Mycket av bedömningen sker under lektionstid i samtal med elever och följs upp under utvecklingssamtalen. För att ytterligare göra elevernas kunskaper synliga för eleven, mig som lärare och er föräldrar kommer vi att använda tre olika analysmaterial, utöver bedömningen som läggs upp i Skolwebben inför utvecklingssamtalen. I svenska kommer jag och eleven uppskatta och värdera kunskaperna i Skolverkets material Nya Språket lyfter för att se var eleven är i utvecklingen och hur vidare utveckling ser ut. I matematik kommer vi att använda fortlöpande korta diagnostester från Skolverket som ingår i materialet Diamant. Detta material är inte så tydligt för eleven och därför kommer vi att kompensera det med två böcker från Natur och Kultur som heter Klara målen.

Själva undervisningen i matematik och svenska skiljer sig kanske en hel del från det ni upplevde som elever i skolan och jag förstår om det känns konstigt att vi har matematiklektioner utan mattebok och svenska utan grammatikbok etc. Min förhoppning är dock att ni har tillit till det jag gör och att ni kan känna er delaktiga i era barns utveckling och vardag. Jag ska göra mitt bästa för att göra detta sista år i lågstadiet, med den kunskapsavstämning som proven innebär, så tryggt och begripligt som möjligt.

Kom gärna förbi och fråga mig hur utvecklingen ser ut för just ditt barn även mellan utvecklingssamtalen. Fråga även barnen om vad de upplever i skolan. Jag vet att de vanligtvis inte svarar så mycket om man frågar hur det var i skolan, men kanske svarar de mer om man ställer mer specifika frågor. Kolla in kalendern på bloggen och ställ frågor om en viss lektion t.ex.

Glöm heller inte bort att ni är välkomna att vara med under skoldagarna, en hel dag eller en liten stund. Dörren är alltid öppen för er!

Utvecklingssamtal och föräldramöte

Höstens utvecklingssamtal kommer att starta efter höstlovet, alltså ganska sent. Det är för att vårens kommer att infalla ännu senare, efter de nationella proven.

Om det finns oro från vår sida att viktiga kunskapskrav inte uppnås hos elever så krävs det av oss att vi gör åtgärdsprogram för det. Åtgärderna kan vara små eller stora och i vissa fall behöver vi er hjälp och då kallar vi till möte.

Rekommendationen är att man har minst ett föräldramöte per år. Vi har ju haft ett, specifikt för klassresan, och nästa tänker jag att vi har till nästa terminsstart någon gång i januari. Uppkommer det ett stort behov av att ha ett tidigare så är jag självklart öppen för det.

Skolan kommer också att erbjuda ett större föräldramöte under hösten om den nya läroplanen och skollagen. Datum för detta kommer senare.

Hemarbete

Flera barn och föräldrar har frågat om det blir några läxor i år. På den frågan svarar jag både ja och nej. Som ni säkert redan upplevt så är jag inte typen som håller fast vid skoltraditioner bara för att det är traditioner. Läxor kan ha många olika syften när det fungerar bra, t.ex. färdighetsträning, eget ansvar, ta igen förlorad tid i skolan etc. och skapa en hel del problem om det fungerar dåligt, t.ex. förvirring i olika sätt att förklara, olika hemförhållanden, för standardiserade uppgifter så att de inte passar alla etc.
Traditioner bara för traditioners skull är jag inte mycket för. Däremot är jag noga med att efter min bästa förmåga hålla mig till den uppgift jag har som lärare, utifrån de dokument och regler som styr mitt upprag. I Läroplanen (Lgr11) står det ingenting om läxor och hemuppgifter, vilket betyder att det inte ingår i mina eller elevernas arbetsuppgifter. Däremot står det att jag ska:

”samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.”

Detta ska jag som sagt bli bättre på i år att förmedla.

Det kan dock hända att eleverna ombeds att undersöka något utanför skolan, t.ex. i hemmet när detta har ett syfte. Dessutom vill jag att de läser skönlitteratur hemma. Inte bara för att träna läsningen utan också för att lärare sig om livet genom andra litterära personers öden, insikter och äventyr.

Vi har startat en bokblogg som vi snart ska börja arbeta med på allvar (Det var meningen att vi redan skulle ha startat, men boken vi skulle börja med var lite för svår). Arbetet kommer att gå till så att barnen ska få hjälp med att välja en bok som de ska läsa under fem veckor. En gång i veckan ska de reflektera över något i boken och skriva om det. Första omgången kommer att vara en träningsfas och det är därför vi ska börja med en gemensam bok. Efter det kommer de att få välja en bok efter sina förutsättningar. Böckerna kommer att läsas hemma eller på fritid i skolan och här kan ni vara till hjälp i att lyssna på när era barn läser, hjälpa dem att planera sin tid och att prata med dem om vad de upplever. Notera att det fortfarande är skolans ansvar att detta blir gjort men vill ni vara till hjälp och känna er delaktiga så är detta en möjlighet.

Vid vissa tillfällen kan det också hända att skolarbete blir hemskickat om tiden på ett allt för uträknat sätt har slösats bort under skoltid, men först försöker vi lösa det i skolan.

Det kan också vara så att vi i samråd med föräldrar gör en åtgärdsplan om eleven behöver extra tid och hjälp för att förstå vissa kunskapsområden. Då kan det hända att en del av arbetet utförs hemma.

Övriga ämnen

Utöver svenska och matematik så är jag för klassen ansvarig för ämnena bild, musik, engelska, naturorienterade ämnen (kemi, fysik, biologi), samhällsorienterade ämen(historia, geografi, religionskunskap, samhällsvetenskap) och teknik (i viss mån).

I engelskan handlar det i lågstadiet mest om vardagsengelska, att kommuniscera om vardagliga händelser och saker. Ämnet utvärderas utifrån de förmågor som betonas i Läroplanen och förmedlas under utvecklingssamtalen.

Likaså musiken stämmer vi av i samband med utvecklingssamtalen.

Mycket av det centrala innehållet för de samhällsorienterade ämnena ryms i det Stockholmstema som vi har nu fram till höstlovet. Målen för temat finns på bloggen. Vi kommer också ha ett kortare tema om forntiden i vår.

De naturorienterade ämnena kommer att finnas i tre olika teman under året. Nu läser vi kemi och temat kallar vi Förändringar. Efter jul kommer vi att läsa om kroppen och efter det blir det ett tema om jord.

Bilden kommer ofta att bakas in i ovanstående temaarbeten.

Utöver dessa ämnen har eleverna med andra lärare ämnena slöjd, idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap.

Hoppas att allt känns lite mer begripligt nu och tveka inte att fråga, vad det än är! Jag ser fram emot ännu ett spännande år tillsammans med era barn och er!

Planering för temat om Stockholm

Lokal pedagogisk planering

Stockholm

Årskurs 3 HT2011

 Under kommande veckor ska vi lära oss om och upptäcka vår huvudstad. Fokus ligger på historia och samhällskunskap, men ämnena svenska, matematik, bild, musik och religion kommer också vara tydliga i arbetet.

 

Förankring i kursplanens syfte och centralt innehåll

Centralt innehåll i SO-ämnena:

”Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.”

”Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.”

”Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och män levnadsvillkor under olika perioder.”

Kristendomen roll i skolan förr i tiden och jämföra med hur religion utövas nu, med fokus på de abrahamitiska religionerna.”

Förmågor i SO-ämnena:

”Utforska och analysera samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen”

Centralt innehåll i bild:

”Analysera historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentera bilder från hemorten och konstbilder.”

 Elevens mål

Peka ut Stockholm på en Sverigekarta och några kända byggnader och platser på en Stockholmskarta.

Förstå hur Stockholm växte fram och varför staden har varit och är viktig, samt vad som kännetecknar en huvudstad.

Kunna berätta lite om några tidsepoker i Stockholms historia samt hur barn, kvinnor och män levde:

                      Start Birger Jarl och Sankt Erik               ca: 1200

                      Medeltiden                                               ca: 1050-1520

                      Blodbadet och Gustav Vasa                     ca: 1520

                      Bellmans och Årstafruns tid                    sekelskiftet 1700/1800

                      Industrialismen och strax efter                 sekelskiftet 1800/1900

                      Nu och framtiden                                     ca 2000

Kunna nämna de abrahamistiska religionerna och ge något exempel på hur kristendomen var mer tydlig i skolan förr.

 Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

Gestalta, ta reda på, berätta och skriva om en känd byggnad i Stockholm (grupparbete).

Skriva berättande text ur ett barns perspektiv utifrån foto/målning från förr i tiden. Eleven ska i texten visa på förståelse för hur man levde under denna tid.

Faktafilm och spelfilm för barn.

Stadsvandringar och museibesök

Faktatexter och bildskapande i Stockholmsbok/blogg

Sånger, dramatatiseringar och sagor

Modellbygge och faktainhämtning

Intervju eller berättelser från förr.

 

Bedömning

Bedömning av språk och innehåll i faktatext och skönlitterär text.

Samtal om karta (enskild bedömning med matris)

Epoker och religion (enskild bedömning med matris samt i löpande diskussioner)

Stoff från detta tema kan komma att bedömas i LPP:erna i andra ämnen som svenska, matematik, NO, musik, engelska och bild.

Mål v. 22

  • Tillsammans få ihop en ”tvåanlåt”
  • Läsa mycket!
  • Skriva en saga (eller jobba på med Den magiska dörren om det behövs)